Motion
till kommunfullmäktige i Älvdalens Kommun
Tidigare utvärdering
i skolan
10 procent av eleverna i Älvdalens kommuns skolor gick år 2003 ut årskurs nio utan att vara behöriga till gymnasiet. 2004 hade den siffran ökat till 21 procent !! Folkpartiet på riksnivå redovisade i somras statistik som visar att klassklyftorna ökar i dagens skola. Skillnaderna mellan toppen och botten bland svenska elever har ökat: de lägst presterande eleverna i svenska och matematik har blivit sämre. Det är framförallt bland elever från familjer utan studietradition, det som tidigare kallades arbetarklassen, som resultaten sjunker.
År 1999 var 3,1 procent av eleverna från hem med studietradition inte behöriga att fortsätta på gymnasiet. Vid avslutningen på våren 2004 var denna siffra 3,3 procent, det vill säga i stort sett oförändrad. Men för elever som kommer från hem utan studietradition, det som förr kallades arbetarhem, var förändringen stor. 1999 var det 18 procent av dessa elever som saknade gymnasiebehörighet, 2004 hade den ökat till 23 procent. En ökning med fem procentenheter på lika många år är en dramatisk förändring.
Barn som har svårt att lära sig läsa, skriva och räkna måste
få hjälp tidigare än idag. Det är dags att börja fånga upp de elever som har
problem tidigt och direkt ge hjälp och stöd. Nu dröjer ofta extrainsatserna och
sätts in först när eleverna håller på att missa gymnasiet, men då är det ofta
för sent. Det är de svagaste eleverna som drabbas mest när vi inte följer upp
och kontrollerar elevernas kunskapsutveckling. Att många barn går genom
grundskolan utan att kunna läsa ordentligt ökar klassklyftorna.
Vi är övertygade om att grundelementet för att alla ska lära sig läsa är regelbunden utvärdering och snabba extrainsatser där det behövs. Logiken är enkel: för att kunna sätta in rätt stöd i ett tidigt skede måste man ha de verktyg som behövs för att fånga upp elever som halkat efter. Vi vill därför införa ytterligare två lokala prov, gemensamma för alla Älvdalens Kommuns skolor. Det första bör ligga i årskurs tre och det andra i årskurs sex. I årskurs sex skall proven omfatta även engelska och matematik. På så vis kan vi fånga upp fler elever i behov av stöd tidigt i skolan och sätta in det extra stöd som är lämpligt.
Med anledning av vad
som ovan anförts föreslås
att utbildningsnämnden ges i uppdrag att inrätta obligatoriska prov i svenska, engelska och matematik i enlighet med vad som anges i motionen.